2 juli 2024
Recept på Baklava
Bakverk
Då har jag med lätt ångest bakat min första Baklava. Inte ångest för den mäktiga sötman utan ångest för en förmodan om komplexiteten i att göra en Baklava. Fast där hade jag rätt så fel. Det är inte svårare att baka en Baklava än något annat bakverk. Om du inte vill ge dig in på att göra egen filodeg vill säga. Den rutten i bakvärlden lämnade jag därhän och köpte någon annans fullbordade filodeg.
I det här receptet valde jag att göra en sockerlag på just socker med andra använder honung som den enda rätta sötman. En del använder apelsinblomvatten, andra rosenvatten. Jag hittade endast rosenvatten och därför fick det bli min smaksättare. En del använder endast vissa typer av nötter, andra några andra sorter. Summa summarum är att du faktiskt kan prova dig fram till just den Baklava som du föredrar.
Det finns en rad variationer av olika Baklavarecept och den variant som jag har valt är en avvikelse för någon annan. Börjar du gräva lite i Baklavahistorien så finns det inte bara variationer i tillagning utan också i dess ursprung.
Den kanske mest distinkta skillnaden i uppfattningen om Baklavans ursprung ligger i om ursprungslandet är Turkiet eller Grekland. Oavsett vad så verkar de flesta ändå landa i att Baklavan är en kvarleva från det Osmanska riket även om det också finns teorier om att assyrierna bakade en variant av Baklava redan på 800-talet före Kristus.
En annan tes är att grekerna under antiken upptäckte Baklavan på sina handelsresor, tog med den hem och modifierade receptet till att bakas med de lövtunna filodegsarken. En markant skillnad mot den mer robusta degen som användes av assyrierna.
Det finns även teorier där det grekiska ursprunget vidmakthålls då grekerna under antiken tillagade ett annat sött bakverk, Gastrin, som över tid utvecklades till just Baklava. Ett ytterligare antagande är att Baklavan har sitt ursprung från den bysantinska eran och då utvecklats ur bakverket Kopton.
Oavsett vad så är och förblir Baklava för mig ett bakverk som jag starkt förknippar med Grekland. Det är i Grekland som jag har njutit av detta praktfullt söta och samtidigt okonstlade bakverk.
I det här receptet valde jag att göra en sockerlag på just socker med andra använder honung som den enda rätta sötman. En del använder apelsinblomvatten, andra rosenvatten. Jag hittade endast rosenvatten och därför fick det bli min smaksättare. En del använder endast vissa typer av nötter, andra några andra sorter. Summa summarum är att du faktiskt kan prova dig fram till just den Baklava som du föredrar.
Det finns en rad variationer av olika Baklavarecept och den variant som jag har valt är en avvikelse för någon annan. Börjar du gräva lite i Baklavahistorien så finns det inte bara variationer i tillagning utan också i dess ursprung.
Den kanske mest distinkta skillnaden i uppfattningen om Baklavans ursprung ligger i om ursprungslandet är Turkiet eller Grekland. Oavsett vad så verkar de flesta ändå landa i att Baklavan är en kvarleva från det Osmanska riket även om det också finns teorier om att assyrierna bakade en variant av Baklava redan på 800-talet före Kristus.
En annan tes är att grekerna under antiken upptäckte Baklavan på sina handelsresor, tog med den hem och modifierade receptet till att bakas med de lövtunna filodegsarken. En markant skillnad mot den mer robusta degen som användes av assyrierna.
Det finns även teorier där det grekiska ursprunget vidmakthålls då grekerna under antiken tillagade ett annat sött bakverk, Gastrin, som över tid utvecklades till just Baklava. Ett ytterligare antagande är att Baklavan har sitt ursprung från den bysantinska eran och då utvecklats ur bakverket Kopton.
Oavsett vad så är och förblir Baklava för mig ett bakverk som jag starkt förknippar med Grekland. Det är i Grekland som jag har njutit av detta praktfullt söta och samtidigt okonstlade bakverk.
Ingredienser (20 port)
Sockerlag
4 dl vatten
3,5 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
1 citron (saften)
1 tsk rosenvatten
Baklava
250 gr filodeg
200 gr smör
200 gr valnötter
100 gr pistagenötter
100 gr mandlar
0,5 tsk kanel
Tillagning
Börja med att koka upp sockerlagen. Blanda alla ingredienser utom rosenvattnet i en kastrull. Rosenvattnet tappar smaken och du låter det koka upp. Koka sockerlagen i cirka 4 minuter eller tills den når 104 grader. Låt sockerlagen svalna och smaksätt den sedan med rosenvatten.Värm ugnen till 175 grader.
Smält smöret i en kastrull. Mixa nötterna tillsammans med kanelen i en matberedare till den konsistens du önskar. Jag valde lite grövre konsistens till denna Baklava.
Pensla botten och sidorna av bakformen (jag har en bakform som är 24x34 cm vilket passar ganska bra till det här receptet) med smör. Lägg ner ett ark filodeg, pensla det med smör och skär bort överflödig deg på sidorna så att det bara täcker botten av bakformen. Lägg därefter ner ett till filodegsark, pensla det med smör och skär bort överflödig deg. Upprepa en gång till så att du har totalt tre ark i botten av bakformen.
Häll därefter över hälften av nötblandningen i ett jämnt lager. Upprepa därefter samma procedur med filodegen som innan, dvs med tre ark filodeg. Häll över resten av nötblandningen (spara lite att strö över Baklavan innan gräddning) och avsluta med fem ark filodeg som du smörar mellan varje ark. Skär bort överflödig filodeg längs kanterna. Glöm inte att även pensla det översta arket med smör.
Skär Baklavan med en vass kniv i det antalet bitar som du önskar, strö över lite nötter och grädda Baklavan i mitten av ugnen i cirka 30 minuter. Baklavan ska få en fin, gyllenbrun färg.
Ta ut Baklavan ur ugnen och slå över sockerlagen jämnt över Baklavan medan den är varm. Låt Baklavan suga åt sig sockerlagen och svalna helt innan servering. Baklavan blir ännu godare om den får stå ett dygn i kylskåp men tänk på att servera Baklavan rumstempererad.