Möten på resande fot i Grekland

Möten på resande fot i Grekland

  • Skriv ut

Ja, det här med nya möten är rätt lustigt egentligen. Att vara på en viss plats vid en viss tidpunkt samtidigt som någon annan, en annan som du inte ens visste existerade men som kommer att betyda något eller åtminstone göra ett avtryck hos dig. Resandet skapar ofta sådana möten och är en av de saker som gillar allra mest med att resa.

På min resa till Ikaria förra året mötte jag just en sådan person, en person som gjorde avtryck hos mig och liksom har stannat kvar i hjärnkontoret trots att mötet uppstod i förbifarten och var ganska kort. Georgios Vassilaros heter han och kom cyklande längs vattenbrynet jämte torget i Agios Kirikos. Det var i slutet av maj och himlen var molnfri med en intensiv blå färg som täckte himlavalvet ända till mötet med horisonten. Jag och mina vänner hade på oss våra mittgrekland.se-tröjor och strosade sakta på de skrovliga stenplattorna med sikte på hamnen och statyn över Ikaros. Det visade sig att Georgios vanligtvis bor i Sverige förutom på sommaren då han njuter i sitt hus på Ikarias bergsluttningar.

Hans spontanitet och glädje smittade lätt av sig och vi fick några minuter med fantastiska tips på sevärdheter och saker att göra på den otämjda ön. Lika snabbt som han dök upp försvann han på sin cykel i riktning mot bergssluttningen ovanför Agios Kirikos sista husrad.

Mötet var glatt, spontant och stannade hos mig i flera dagar. Att jag nästan ett år senare av en ren tillfällighet träffade på Georgios i Stockholm hade jag aldrig kunnat tro. Den här gången bytte vi adressuppgifter och bestämde oss för att träffas för att prata mer om Ikaria. Och det gjorde vi så sent som i förra veckan.

Inne på ett kafé med högt i tak och vid ett antikt bord som lutade svagt satt vi på varsin sida och pratade Grekland och Ikaria. Georgios berättelse startade med uppväxten i Egypten, dit många greker emigrerade på 1940- 1950-talet, för att sedan fortsätta till Tyskland med ambitionen att studera vidare men en ensam bror i Sverige lockade över honom hit.

Under uppväxten i olika länder återvände han varje sommar till samma plats, Ikaria, och bodde hos sin farmor som drev ett pensionat i Therma. Han berättade om ”spökena” som varje år kom likbleka, rädda för solen och som blev självlysande på kvällen efter baden i de helande källorna i byn. Han berättade om hur den grekiska staten remitterade patienter till det helande, radioaktiva och varma vattnet och hur de sedan upphörde med det och Therma inte riktigt längre blev sig likt. Han berättade om hur han och hans vän rensar stigar så att vi besökare kan hitta nya vandringsvägar, hur lätt det är som turist att få hjälp och information bara man frågar, om de vackra foton man kan ta om man går upp klockan 04.00 och vandrar upp på berget och han berättade om restauranger som serverar mat som får munnen att vattnas.

Vy över Therma Ikaria

Therma, Ikaria. (Foto: Markus Olsson)

Vi pratade i över en timme och min känsla efteråt är att det inte är sista gången jag kommer att möta Georgios. På något vridet sätt har universum böjt sig vid två tillfällen för att korsa våra vägar och jag tror hon kommer att göra det igen.

Georgios pratade även om vänskapen mellan djur och människa, om den lilla killingen som övergivits av sin mamma och som omhändertagits av en gammal man i byn Therma. Kolla in det här Youtube-klippet. Charmigt så det förslår.

Efter vårt möte har jag finslipat texterna om Ikaria lite grann och vill du veta mer om denna fantastiska ö, kan du läsa mer här: Ikaria.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

MARKUS OLSSON

Under mina öluffarresor i Greklands övärld har jag kommit att fastna för detta vackra, varma land. Jag älskar naturen, maten, musiken men framför allt det gästvänliga folket som tar emot en med öppna armar. Med mittgrekland.se hoppas jag kunna bygga uppe en webbsida med fakta och inspiration för dig som ska eller planerar att resa till Grekland.


KATEGORIER

Tips Allmänt Mat och dryck Resmål Musik Stränder Artiklar Podcast