Årets resa till Grekland 2022

Då är årets första resa till Grekland spikad. Kanske inte den mest logiska eller mest självklara rent logistiskt, men det har blivit allt vanligare att jag reser lite kors och tvärs för att besöka just de platser jag längtar tillbaka till och till de platser jag är nyfiken på.

Resan avgår i slutet av maj som innan pandemin var den tid som jag vanligtvis reste till Grekland under. De senaste två åren har det istället blivit en kortare resa i början av september som också är en riktigt skön tid att resa till Grekland på. Det är då de flesta turister har börjat lämna Grekland, kvällarna är ljumma och havet är fortfarande varmt.

Läs mer: Fem anledningar att resa till Grekland i september (länk)

Årets resplan för resa till Grekland

I år är det tio år sedan jag började skriva om mina resor till Grekland och på öluffarresan 2012 startade jag med att resa ut till den kykladiska ön Andros från hamnen i Rafina. Jag liksom fastnade lite ofrivilligt i byn Batsi som i sig är en riktigt härlig plats men jag upptäckte inte så mycket av Andros som jag egentligen skulle ha velat. Därför startar jag årets resa med att just återvända till Andros och faktiskt också till Batsi. Batsi blir min utgångspunkt för att upptäcka ön på nytt. Jag ser särskilt fram emot att få besöka Chora och flera av de sköna stränderna runt om på ön.

Det är förstås självklart att jag innan Andros har startat med ett par dagar i Aten då jag liksom inte bara kan låta bli min favorithuvudstad när jag ändå åker till Grekland. Efter Andros åker jag tillbaka till Rafina för en natt för att sedan därifrån ta mig direkt till flygplatsen. Det blir alltså en kväll att upptäcka Rafina som jag tidigare bara har kastat ett snabbt öga på, på min väg ut i den grekiska övärlden. Det är också på flygplatsen jag vinkar av mitt resesällskap för att sedan resa vidare själv. För den här gången nyttjar jag inrikesflyget för att ta mig vidare dit jag önskar.

Läs mer: Weekend i Aten- förslag på sevärdheter, stränder och öar (länk)

Första stoppet blir Leros (flyg till Kalymnos) i ett par dagar innan jag avslutar med fyra dagar på Kalymnos. En ö som lockar klättrare från alla håll och kanter. Jag är själv ingen som lockas av den aktiviteten då min kropp liksom alltid försöker ta sig ner på plan mark snarare än uppåt på branta väggar. Det ska bli intressant att i verkligheten se vad som lockar så många klättrare till Kalymnos och varför Kalymnos antingen verkar saliggöra eller förstämma sina besökare.

När jag ändå är på Kalymnos så vill jag passa på att ta en titt på Leros som ligger tätt intill. Båtresan däremellan tar bara strax under timmen. Vad jag har förstått så är inte inte särskilt många utländska turister som åker till Leros som istället lockar till sig en större mängd inhemska turister. Det i sin tur brukar betyda riktigt bra mat så det ska förhoppningsvis bli en kulinarisk upplevelse. Den här kroppen gillar inte bara plan mark utan även rikligt med mat.

Det går charter till både Kalymnos och Leros från Sverige med Apollo och då via Kos. Jag vet inte hur många som nappar på det erbjudandet men jag har tolkat det som att de som fastnar för Kalymnos gärna återvänder dit gång på gång.

Nu hoppas jag att inga käppar sätts i några hjul för min kommande Greklandsresa utan att jag kan få tillbaka min årliga rutin att resa till Grekland i maj. Det är en härlig tid att resa till Grekland med mer grönska, färre turister och en skön atmosfär inför den kommande säsongen.