Tillbaka till Aten- hemma eller borta?

Tillbaka till Aten- hemma eller borta?

  • Skriv ut

Då var jag i retur på grekisk mark igen. En retur som jag sällan har längtat så mycket efter och som sällan har känts så välkomnande. Som en 50 cl petflaska som givit två kronor i pant fylls jag åter igen med Atens porlande innehåll.

Portal Aten
Roman Agora, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Rutinerad lämnar jag tunnelbanestation Monastiraki vid utgång mot Athinas. Precis som att jag kommit hem efter en lång resa och äntligen ska få dumpa den tunga, grå ryggsäcken i mitt hem. Vilket jag också gör, fastän det egentligen inte är mitt hem förstås.

Mannen i hotellets minimala reception känner igen mig från förr och likt förra gången tror han att han kommer ihåg vad jag heter och droppar ett namn som inte riktigt går att tyda. Med ett brett leende svarar jag med mitt namn och han svarar tillbaka med ”Ja, precis!”.

Zorba Aten
Spontan zorba i Aten. (Foto: Markus Olsson)

Jag går upp till rum 305 och dumpar ryggsäcken, packar om min lilla dagryggsäck och ger mig ut i Atens bubblande dryck av ljud, lukter och intryck. Kamerans tyngd i ryggsäcken dunkar mot mitt ömma ryggslut medan jag reflexmässigt styr in i gränderna bakom hotellet. Jag beger mig in i området Psiri som har kommit att bli ett av mina favoritområden i denna sjudande kittel av kontraster och kulturer. Som stadsdel började Psiri blomma ut i samband med de Olympiska spelen 2004, en stadsdel där barer, tavernor, och kaféer har blivit en självklar del av floran.

Vägg Psiri Aten
Psiri, Aten. (Foto: Markus Olsson)

En Fix och en Gyros Pork stärker min hungriga lekamen som har fått vänta allt för länge på ett energiintag. Jag väljer att avnjuta intaget under trädkronorna på ΩΡΑΙΑ ΠΕΝΤΕΛΗ som jag besöker varje gång jag är i Aten. Inte för att maten är exceptionellt bra utan mer för att det känns som min hemmakrog. Medan jag intar livets goda betraktar jag människorna som rör sig i området; de gråhåriga och rökande pantertanterna som stämt lunchträff, tyskarna som tror att ingen förstår vad de samtalar om och varubuden som rutinerat parkerar på samma sätt som när jag glömde lägga i handbromsen och bilen for över stock och sten för att till slut mörda en syren. Det är svårt att beskriva men hela den här processen ger en själslig ro som jag har svårt att hitta någon annanstans.

Bil i Psiri Aten
Psiri, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Efter lunchen fortsätter jag att vandra runt i Monastiraki, Plaka och Anaftiko. De områden som både lockar flest turister men som också är bland de äldsta delarna av Aten och som bjuder på en rikedom av antika lämningar i stark kontrast till modern frustration. Systematiskt betar jag av mina domäner, noterar nya restauranger och stängda tillhåll. Jag har sinnesro, småler och lullar fram i gränderna utan att tänka på att tiden går och att solen snart går ner.

Fasad PLaka Aten
Plaka, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Jag köper mig en flaska kretiskt vin, en påse nötter och går tillbaka till hotellet. Imorgon är en annan dag och jag ska ägna några minuter åt att fundera på vad jag ska hitta på imorgon. Det finns ett par saker som jag inte har upplevt ännu men det finns även ett par saker jag vill återuppleva. Känslan i morgon bitti får helt enkelt avgöra. Jag är tillbaka, jag är på plats och det känns som att jag har kommit hem.

MARKUS OLSSON

Under mina öluffarresor i Greklands övärld har jag kommit att fastna för detta vackra, varma land. Jag älskar naturen, maten, musiken men framför allt det gästvänliga folket som tar emot en med öppna armar. Med mittgrekland.se hoppas jag kunna bygga uppe en webbsida med fakta och inspiration för dig som ska eller planerar att resa till Grekland.


KATEGORIER

Tips Allmänt Mat och dryck Resmål Musik Stränder Artiklar Podcast