Throwback-lördag: Andros
Throwback-lördag: Andros
- Detaljer
- Kategori: Allmänt
- Skapad lördag, 04 juli 2015 17:57
- Träffar: 40249
Idag kör jag en throwback igen. Andros som var första ön ut på öluffen 2012 och jag var lite nervös första gången som ensamresenär.
Den lätt korpulente mannen i vit skjorta med gula, intorkade svettfläckar skrek något obegripligt till mig och puttade ut mig på fast mark. Jag och ett hundratal andra. Solen hade precis börjat gå ner och de vita husen skiftade i rosa och orange i stjärnans sista strålar. Jag var på Andros. Jag var på Andros och alla mina fantasifoster om att allt skulle gå fel var som aborterade.
Jag hann knappt känna in intrycken från Gavrio, Andros hamnstad, eftersom folkströmmen tryckte mig fram till de allmänna transportmedlen och utan att ha upplevt att ha tagit ett enda steg stod jag vid en taxi vars chaufför plockade av mig ryggsäcken och frågade vart jag skulle. ”B-b-b-atsi” svarade jag med darrande stämma och 15 minuter senare stod jag utanför Villa Nora-Norita, tolv euro fattigare och med ryggsäcken liggandes längs vägkanten. När avgasdimmorna lättat och jag storögd tittade upp mot huset såg jag en kraftig man med glest hår stå i portalen in mot gården. Hans leende var brett och de kaffe-gula tänderna fladdrade i vinden när han frågade: ”Mr. Olsson?”. Jag uppfattade aldrig hans namn men de flesta greker borde ju heta Kostas så jag kallar honom det. ”Very welcome mr. Olsson”. Han visade mig upp till en av de studios som ligger högst upp i huset. I trapporna pustade han fram som ett gammalt ånglok och jag önskade att jag hade haft jobbets hjärtstartare med. Det handlade bara om sekunder innan han skulle falla ihop. Skräckscenariot var att han skulle ramla bakåt och dra med mig ner i fallet. Istället gick trappan plötsligt ner ett par steg och vi stod utanför rum nummer nio. Rummet ser kanske inte riktigt ut som på bilderna men ett pentry, ett badrum, en stor säng och en balkong som vetter mot havet breder ut sig innanför dörren. Trots den lätt unkna lukten så klagade jag inte. Efter att en gång ha blivit erbjuden en knarkarkvart på Naxos så ter sig allt lite skönare, som ett litet rosa skimmer som lägger sig runt det brummande kylskåpet, toaletten där bara halva skinkan får plats och runt takfläkten från tidigt 70-tal.
Batsi i solnedgången, Andros. (Foto: Markus Olsson)
Vi gick ut på balkongen där Gammel-Kostas med en vid skepande rörelse visade utsikten. Han sprack nästan av stolthet och jag frågade honom om vattnet är varmt. Jag vill tumla runt i det klarblåa vattnet så snart det bara går. Han svarade att han hade provat samma dag men det var så kallt att tårna krökte sig, men, säger han med ett smutsigt finger i luften, det finns andra som badar så det går ju att göra det. Innan han lämnade mig ensam i rummet öppnade han det högljudda kylskåpet och visade en flaska vin som jag ska njuta av ute på balkongen. ”It’s from Nora” sa han och gick ut ur rummet.
Vill du läsa mer Andros kan du göra det på ö-sidorna: Andros
Läs även andra bloggares åsikter om Andros, Grekland, grekisk, Medelhavet, sommar, semester, öluff.
