På Sifnos med franska pensionärer






På Sifnos med franska pensionärer | Mittgrekland






På Sifnos med franska pensionärer

  • Skriv ut

Idag har jag trängts med små skolbarn och ett helt gäng med högljudda franska pensionärer på bussen mellan Kamares (där jag bor) och Apollonia som är Sifnos huvudort. Uppsluppna, sockerhöga, grekiska skolbarn är faktiskt lättare att dela buss med än högljudda franska pensionärer som varken vet ut eller in. När nervositeten sätter in är det bästa att hålla sig undan för att klara både liv och lem för det finns ingenting som stoppar en fransk, nervös pensionär. Med en hårsmån från att bli bragd om livet kom jag lite skamfilad till Apollonia för bussbyte mot Fáros, en sömnig liten kustby på Sifnos östra sida.

Faros Sifnos

Fáros, Sifnos. (Foto: Markus Olsson) 

Att få landa i en lugn och rofylld vardag efter en fransk bisvärm var synnerligen trevligt. I Fáros finns några tavernor, en minimarket, två (tre) stränder och förstås både uthyrningsrum och permanenta boenden. Påverkad av busshetsen satte jag ganska snart fart mot stranden Apokoftó som ligger ungefär 15 minuters promenad från Fáros. En stenlagd led längs med bergssluttningen gör att risken att gå vilse är minimal och promenaden passar därför även medresenärer på en viss busstur.

 Apokofto Sifnos

Apokoftó, Sifnos. (Foto: Markus Olsson) 

Vid stranden ligger ett av Sifnos mest kända landmärken, klostret Chrisopigi, som jag givetvis scannade av med alla typer av kameror jag har med på denna resa. Ibland funderar jag om det är jag som reser med tekniken eller om det är tekniken som reser med mig. Tekniken och jag satte oss till slut högt över havet på en vitmålad mur med benen dinglande över växtligheten nedanför. Här satt vi bra länge och åt vår matsäck och funderade över hur märkligt det egentligen är att vi fyra är just här. Just här och nu. Det blev en bra dag som nu snart ska avrundas med ett skrovmål, för en liten matsäck klarar sig inte fyra magar på.

Khryssopiyis

Klostret Chrisopigi,  Sifnos. (Foto: Markus Olsson) 

Skrovmålet blev en Pizza Special på Ristorante Italioano där servitisen och jag bröt ut i en fnitterstorm utan slut när hon sa att skinkan kom ifrån en kamel. Jag tror inte att kamel går under epitetet fläskkött, men vem vet i landet upp och ner. Kamel är gris och gris är kamel.

MARKUS OLSSON

Under mina öluffarresor i Greklands övärld har jag kommit att fastna för detta vackra, varma land. Jag älskar naturen, maten, musiken men framför allt det gästvänliga folket som tar emot en med öppna armar. Med mittgrekland.se hoppas jag kunna bygga uppe en webbsida med fakta och inspiration för dig som ska eller planerar att resa till Grekland.


KATEGORIER

Tips Allmänt Mat och dryck Resmål Musik Stränder Artiklar Podcast