Meteora- ett av Greklands världsarv

Meteora är en av de platser i Grekland som jag har hungrat efter under lång tid. Det har till och med varit så att Meteora har legat på plats nummer ett på min bucket list över platser att besöka i Grekland. Och det var inte förrän nu i mars 2025 som jag tog mig tid att resa dit.

Meteora är precis så magiskt som du kan föreställa dig. Det är nästan svårt att ta in denna helt unika miljö och det är inte svårt att förstå att någon en gång i tiden kände sig nära en högre makt när någon kom hit.

Troligtvis är det så att konstant erosion genom stark vind och regn, liksom andra geologiska förändringar, har givit klipporna dess nuvarande form. Guiden som lotsade oss bland klostren berättade att det även finns en teori om att hela området var vattenfyllt och att en stor jordbävning resulterade i att vattnet så sakteliga rann ut i havet och att formationerna tillkom på detta sätt genom vågor i kombination med extremt väder.

Meteora är en samling kloster byggda högt uppe på de drömlika gråfärgade sandstenstopparna (de himmelska kolonnerna) i regionen Thessalien. De första munkarna kom hit redan på 1000-talet e Kr och bodde då i de olika grottorna men de flesta av de 24 klostren byggdes sedan under 1400-talet. Idag är framför allt sex stycken kloster i bruk och är öppna för allmänheten medan merparten av de resterande klostren i regel håller öppet under endast en dag på året.

Den första kristna byggnationen frånräknat eventuella tillsnyggade grottor gjordes så tidigt som på 1100-talet då en liten kyrka kallad Panaghia Doupiani byggdes vid foten av en av de ”himmelska kolonnerna”. Det dröjde alltså drygt två århundraden till innan påfundet om att bygga kloster blev verklighet

Det första och viktigaste klostret i Meteora var (är) “den stora meteoronen” (Great Meteora), grundat av Athanasios av Meteora i slutet av 1300-talet. Under de följande 100 åren kom sedan allt fler kloster att byggas.

Från början gick det bara att nå klostren genom att klättra upp för klippformationerna vilket var en slags symbolik för att sträva efter isolering och att sträva efter Gud. Numera har klostren trappor så strävan mot överheten är betydligt lättare idag än på 1400-talet. Vid ett av klostren som jag besökte, Varlaam, hissades även munkarna upp i stora nätkorgar. Ett annat sätt att nå klostren från början var att klättra upp på de cirka 40 meter höga trästegarna munkarna hade satt ihop.

Av de 24 kloster som var verksamma i Meteora är det bara sex stycken som är i bruk idag och frågan är hur länge de klarar av att hålla dessa öppna då antalet hängivna munkar och nunnor blir allt färre. Hur många kloster som egentligen har funnits varierar mellan 24 och 27 då man ser lite olika på vad som egentligen var ett kloster och vad som kanske snarare var en mindre kyrkobyggnad.

Vid mitt besök i Meteora besökte jag två kloster. Det första stoppet var vid klostret Varlaam. Enligt historien var det munken Varlaam som från början huserade här på 1300-talet då klostret inte var i närheten av dess nuvarande prakt. Den största delen av den atoniska kyrkan började byggas först 1542 och är tillägnad Agios Pantes. Kyrkan besitter många väggmålningar som målades av den thebanske målaren Fragko Katelano. I slutet av 1500-talet och i början av 1600-talet fanns här den mest organiserade bokkatalogen för Meteora-klostren och även en särskild verkstad för guldtrådsbroderi för de olika dräkterna. Fina exempel på detta finns i det museum som ligger inne i klostret.

Tänk på att det finns regler för hur du klär dig när du ska besöka klostren. Män måste bära långbyxor och ha täckta axlar. Kvinnor måste ha lång kjol eller klänning trots bärande av långbyxor. Det finns stora sjalar att låna vid entréerna vid klostren att vira runt höften om det skulle behövas.

Det andra klostret jag besökte var nunneklostret Agios Stefanos som sägs ha anor ända tillbaka till tidigt 1100-tal då de första eremitmunkarna slog sig ner på klippan. Århundraden senare nämns både Hosios Antonios, under första hälften av 1400-talet, och Hosios Philotheos, som renoverade eller snarare byggde om den nuvarande kyrkan Agios Stefanos, 1545 som klostrets grundare. I kyrkan finns beundransvärda väggmålningar att betrakta som prästen Ioannis från Stagoi skapade med sin pensel i mitten av 1500-talet. Först 1961 blev Agios Stefanos ett nunnekloster efter att i princip varit helt övergivet under en lång tid.

Inträde till klostren ligger på 5 Euro (2025)

Agios Stefanos är det kloster i Meteora som är mest lättillgängligt då det inte krävs några trappor för att nå ingången.

Resa till Meteora

Jag reste på en anordnad dagstur från Aten och det finns även dagsturer från till exempel Parga. Jag skulle säga att det var en välordnad tur med en riktig bra guide och en förvånansvärt bra lunch på en taverna i Kalambaka, staden som ligger nedanför Meteora. Vi besökte två kloster och gjorde flera fotostopp upp i Meteora för att kunna ta in den fantastiska utsikten och de olika klostren.

Om du reser till Meteora på egen hand och vill stanna en natt eller två så finns det gott om hotell och olika boenden i både Kalambaka och den mindre byn Kastraki som ligger precis innan du kommer upp i Meteora. Kalambaka har drygt 11 000 invånare medan det i Kastraki bor cirka 1 200 personer. Den dagen jag återvänder kommer jag att bo i några dagar i den mer charmiga byn Kastraki.

Åker du bil ifrån Aten är det en riktigt fin motorväg till största delen och bilresan tar knapp fyra timmar. Bilresan från Parga tar drygt 2, 5 timmar.