Det sista av Skopelos
Det sista av Skopelos
- Detaljer
- Kategori: Allmänt
- Skapad onsdag, 28 maj 2014 21:02
- Träffar: 38328
Igår slutade Manneken att kissa och lika bra är nog det med tanke på hans påtagliga urologiska problem. Den gröngula vätska som han hittills har producerat hindrade dock inte en av områdets katter från att släcka sin törst ur den missfärgade pölen. Just när jag var i färd med att stänga fönsterluckorna för natten hoppade en vit- och gråspräcklig katt upp på stenkanten och lapade i sig några milliliter. Det var tillräckligt för att antingen åstadkomma en fövandling till marskatt eller ge kraftiga magsmärtor för det tog minst en timme innan den slutade yla och åla som en orm längs stenplattorna. Jag somnade lite senare igår kväll om man säger så. För den som vill är det är fritt fram att prova vätskan men jag håller mig till aspartamdryck och sitter istället däst i skuggan och läser Skulden- Eurokrisen sedd från Aten av Kajsa Ekis Ekman. Under natten drömde jag sedan om marskatter, euro, demonstrationer och Papandreou. Runt tretiden på morgonen vaknade jag av att toalettstolen pratade med mig. Den här toaletten har faktiskt en mun som nu uttalade ett slags konstant mässande som den aldrig tidigare yttrat under dessa dygn. Kanske var det stora toabesvärjelsen jag fick, jag vet inte, men jag fick tyst på den genom att ruska lite i vattenbehållaren i alla fall. Natten fortlöpte sedan utan störmoment från varken katter eller toaletter.
Livet bakom vassen. (Foto: Markus Olsson)
Idag tog jag bussen till Stafilos för att njuta av några timmar på stranden. Mina boots gav dålig respons på morgonen så bussen fick förflytta min kroppshydda de fem kilometerna istället. Stranden har ganska grov sand på gränsen till grus och i bakgrunden löper en bergsvägg längs hela stranden vilket gör att det blir extra varmt när lufttemperaturen ligger runt 27 grader. Så, jag badade, badade och badade och blev sedan så rastlös att jag snörade på mig skorna och gick tillbaka utan någon större protest från skorna.
Stafilos, Skopelos. (Foto: Markus Olsson)
Kvällen har nu tillbringats på Platanos, en av restaurangerna som ligger runt torget Tria Platania, och med ett berg av gurka, tomater, lök och pita pork på tallriken. Torget kallas också souvlakitorget vilket kanske avslöjar restaurangernas inriktning på menyerna. Mitt på torget växer ett träd med en enorm lövkrona under vilken de kvadratiska borden med olikmönstrade dukar är placerade. När kvällen skymmer tänds små lampor i trädet och ger en känsla av att nästan sitta inomhus. Stärkt av mat och dryck tågade jag sedan allra längst bort i hamnen till biljettkontoret för att inköpa morgondagens färjebiljett till Alonissos. Där fick jag veta att biljetter till den avgång jag ville åka med säljs av ett kontor på andra sidan hamnen. Sagt och gjort, jag traskade genom hela hamnen för att inte hitta någonstans att införskaffa den nu i guld värda biljetten. På knagglig engelska fick jag veta att, nej, biljetter för den färjan säljs mitt i hamnen till höger om hamnpolisen. Med släpande steg gick jag tillbaka för att till slut, bakom en restaurangs parasoll, hitta biljettkontoret som visade sig vara stängt. De håller enbart öppet en dryg timme före avgång. Bara att gå dit imorgon igen alltså för imorgon åker jag härifrån vare sig biljettkontoren vill det eller inte.
Tria Platania, Skopelos. (Foto: Markus Olsson)
