Årets resa har startat: Aten och Andros

Jag minns inte hur många gånger jag med livet som insats korsat Athinas för att inta resans första steg på torget i Monastiraki, med kisande ögon blicka upp mot Akropolis, känna värmen och dofterna till ljudet av inkastarnas trötta lockelser. Några spelar på en bongotrumma, ett barn gråter och en bärbar högtalare pumpar ut musik. Affärsidkare plockar med sina varor och hoppas att platsbytet på skjortorna ger en bättre försäljning.

Vi vandrar längs gatan med alla basarer, ner mot tunnelbanestation Theseio. Det är förmiddag och vi ska runda Akropolis. Så som vi alltid gör. Det är sedan gammalt. Kanske står konstnären där som målar på träplankor och kallar sig för Peps? Jag har köpt några genom åren att ha som påminnelse om vad som väntar när det är som mörkast i december.

Aten har kommit att bli lite av hemma. Vi rör oss i vanda mönster och besöker våra favoritställen. Äter gott, dricker gott, upplever en enstaka besvikelse och byter taverna till nästa gång. 

För mig är inledningen i Aten en uppstart och samtidigt en nedvarvning på en följande Greklandsresa mot de mer öppna vidderna på öarna. 

Vanligtvis lägger jag ut från hamnen i Pireus med dieselångorna och den arga trafiken som ett täcke som snart ska tas av så fort vi kommer ut på öppet vatten. Det hör liksom till. Den här gången valde jag att istället lämna myllret i Aten bakom mig betydligt tidigare och lättade ankar från hamnen i Rafina i riktning Andros.

Jag har varit på Andros tidigare. Närmare bestämt för tio år sedan då jag för första gången skrev om mina Greklandsupplevelser lätt nervös som en oerfaren ensamresenär. Det är för övrigt ett resesätt jag har kommit att uppskatta allt mer genom åren även om jag absolut värdesätter mitt resesällskap så här i början av resan. Det är också sedan gammalt.

Vi har kommit fram till Batsi där jag även bodde den där gången för tio år sedan. Istället för att residera uppe på en av backsluttningarna bor vi nere vid stranden på Chrissy Akti Hotel. Jag måste tillstå att det är ett av de bästa boendena jag har haft under mina Greklandsresor. Oerhört prisvärt, en magisk service och precis de där få stegen till stranden som jag så gärna vill ha.

Läs mer: mittgrekland.se´s information om Andros (länk)

Idag har vi tillbringat dygnets ljusa del på stranden och bara landat i att vara på plats, insupa atmosfären och lyssna till vågornas möte med land. Okej, en och annan öl och glas Retsina har också mött land. Ett annat slags land, och tusan vad vi har det bra. Alla i resesällskapet är okristligt nöjda och jag har ännu en plats i Grekland som jag känner att jag kommer att vilja återvända till.

Imorgon (läs idag) har vi bjudit in en liten Suzuki i vår gemenskap och ska upptäcka mer av Andros. Vi har dock redan bestämt oss för att njuta mer av Batsi nästkommande dag. Vi trivs så enormt bra här att vi vill insupa (ja inte bara öl och Retsina) en dag till innan resan åter tar ny riktning.

Läs mer om aktuella inreseregler till Grekland här: Inreseregler (länk)